lördag 15 augusti 2015

Mitt i smeten


Hej alla!

Här hemma hinner man inte med mycket.. det är väl så det är att vara småbarnsmamma antar jag! ;-) Det är så mycket jag tänkt, vill och behöver göra i trädgården men den hamnar i skymundan. Storebror kan underhålla sig själv ute, men med Lillasyster går det inte.

Vad har hänt sedan sist jag skrev då? Jag har jobbat 2 veckor, och har nu semester igen.. I Måndags började inskolningen för Lillasyster. Det har gått så himla bra.. min duktiga, lilla tjej! ♥ Dock har jag blivit sjuk - efter EN timme på dagis. På eftermiddagen i måndags fick jag jätteont i halsen.. på natten kunde jag inte sova för jag kunde inte svälja.. Fick även feber på måndag kväll och har det fortfarande faktiskt.. Inte mycket, men det värker nå fruktansvärt i kroppen. Jag är en sån som helst inte tar tabletter i onödan, men i torsdags tog jag och nu på morgonen.. så den försvinner någon gång! Pappan började jobba i tisdags, men det blev inte många dagar, för han var tvungen att vabba och sköta inskolningen istället för mig.. ;-)

I måndags.... hmm... ja... Jag ska försöka skriva utan att börja gråta...

Efter inskolningen i måndags åkte vi till Västerås och pratade med en kille som varit hem till oss, vi ska byta ut de sista fönsterna och även byta ytterdörr. Vi åkte dit och pratade, kollade och ändrade oss mot hur vi tänkt innan.. ;-) Efteråt åkte vi till det stora shoppingcentret för att äta mat på IKEA.

När vi åkte upp för rulltrappan gick det två poliser bredvid oss i trappan bredvid, de pratade med tjejen som hälsar alla välkomna och delar ut de gula lånekassarna, de kutade nedför trappen igen och ut mot ''lilla'' ingången. Efter dem sprang 3 killar. Jag tänkte att det var säkert någon ficktjuv. Pappan gick på toa, jag ställde mig i kö till restaurangen och barnens faster gick med barnen och skulle välja bord. Någon minut senare går larmet, som säger att alla ska utrymma lokalen p.g.a. tekniskt fel. Fastern gick iväg med Storebror och jag stod och väntade på Pappan som ju var inne på toa. Ringde men fick inget svar. Personalen sa att vi måste gå nu, och att han säkert gått ut den andra vägen. Pratade med en som jobbar där och hon var helt cool-lugn, ''jag är van, det händer ofta'', sade hon.

Vi fick gå ut på taket och ned för en trapp till markplan. Fick tag på sambon som stod där ute redan. TUR! När vi kom ut stor där massor med polisbilar, ambulanser, och alla var helt förvirrade. Jag tänkte att det kanske var något bombhot? Ut kommer ambulansmän med en man på bår, nedblodad och som spyr upp blod. Storebror stod åt samma håll som oss, men han har inte sagt något så jag hoppas verkligen att han inte såg allt som vi såg...! :-( Efter kanske 30-45 minuter i gassande sol kom IKEA-chefen ut och pratade i en megafon att IKEA är stängt resten av dagen, och att de andra butikerna också kommer hållas stängda. Äntligen fick vi gå ned i garaget, hämta bilen och sedan åkte vi till McDonald's istället. Under tiden läste vi Aftonbladet och VLT, att 2 blivit knivskurna på husgerådsavdelningen på IKEA, och att de inte överlevde. Senare fick vi reda på att mannen vi såg bäras ut var den som mördat.

På många medier, som Facebook, är det många som skriver och skickar länkar att man inte behöver vara rädd i Sverige. Sverige är inget farligt land.
Nej, kanske inte jämfört med andra länder.. det kan säkert stämma. Men när man ser något hemskt, och är mitt i all uppståndelse är det väl för 17 klart att man blir rädd???? Magnus Betnér har ett klipp på Youtube som blivit länkat massor av gånger, där han pratar om just detta som hänt. Jag tror nog att även han varit rädd om HAN varit där och sett allt.

Jag har dödsångest, nå fruktansvärd måste jag tala om... Detta gjorde inte saken bättre! När mannen först kom ut tyckte jag ''usch vad hemskt! stackars honom! hoppas han klarar sig!''. När jag sedan fick reda på att det var han som gjort allt det hemska försvann inte de tankarna... det låter otroligt sjukt och konstigt - jag vet! Men jag tycker inte att någon förtjänar att dö. Att aldrig mer få finnas. Däremot hoppas jag han får sitta i fängelse resten av sitt liv på vatten och bröd. Men det där med dödsstraff.. jag tror inte det gör saken bättre alls, för någon.

Jag vet att man inte ''får'' prata politik och pengar... ;-) Men jag tror att kanske detta kan göra mig att må lite bättre. Har tänkt så mycket på detta, mår så dåligt och ser allting framför mig...... hur får man bort synerna?

8 kommentarer:

  1. För att få bort synerna när man varit med om något traumatiskt pratar man, pratar, pratar och pratar om det tills det inte känns laddat längre. Skriva är naturligtvis också jättebra.
    Största kramen
    Anette

    SvaraRadera
  2. Förstår att det måste varit hemskt att se detta, orolig för vart vi är på väg, inte ens IKEA är tryggt att gå på. Tror också att det är viktigt att prata vilket jag ska göra med min son om det traumatiska som hänt honom. Stor kram Suss

    SvaraRadera
    Svar
    1. Näe, jag känner så jag också.. att man är rädd att vistas på platser - vilket man verkligen inte borde behöva vara! Hoppas det är bra med din son, hur mår han?!

      /Therese

      Radera
  3. Åhhh du var där. Så hemskt och förfärligt. jag drömde mardrömmar på natten och tänkte att det kunde varit jag och min son. Klart att man blir rädd. Snart törs man ju knappt gå ut.Styrkekram till dig. / Pia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vi var ju det.. tyvärr. Usch ja, det är hemskt att känna sig rädd när man ska någonstan..

      /Therese

      Radera
  4. Jag tror på ordets kraft. Att prata och skriva om det man upplevt. Och så småningom också återvända till den plats som orsakat traumat. Och att inte vara rädd att be om hjälp av proffs. Många styrkekramar till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi var faktiskt där i torsdags.. inte på IKEA, men in till själva shoppingcentret. Kändes obehagligt tyckte jag, det gick runt många poliser.. funderade på om de vill ha koll, eller om det hänt något igen?! :-/

      Radera